... flitigt bi

... naprapat, promenad (älskar mina Icebugs), handling, tvätt av bil, skickat in en motion, betalat mina räkningar, letat debatt artiklar att kommentera inför skrivarkursen, kommenterat några inlägg på www.aftonbladet.se , fått kommentarer på dem och kommenterat tillbaka. Med andra ord en väldigt intensiv dag men kanske inte i rörelse precis... men man kan inte få allt.... det är fredag och det hade jag glömt fram till kommentarer på www.facebook.se men det är så det är när man jobbar skift en lördag är en tisdag, onsdag en söndag etc... jobb på söndag blir det men imorgon L E D I G !

..allt som vanligt

... nu ser Göteborg ut som vanligt, inget vackert vitt ludd om bäddar in stadsljuden och ljusar upp den mörka delen av dygnet. Nu är det ett Göteborg i gråskalans tecken, grusgrått, asfaltssvart och kanske en nyans ljusare är snön, nedskvätt av bilarnas framfart.
Dock är Smittska Udden fortfarande ett under av vitt, vitare och vitast. Snön och frosten gör hela udden vit och krispig. När solen kryper fram mellan molnen färgas allt solvitt. Helt underbart vackert !
Tack vare mina icebug kan jag gå och njuta utan att fundera vart jag sätter fötterna :)

Annars njuter jag av ledighet och tvingar mig själv att inte öppna jobbmailen......

så blir det ..

när man inte springer ner dörren hos farbror doktorn .... då samlar man krämporna på hög... och till slut hoppar de upp och biter en i häcken...
-hur mår du, frågar farbror doktorn
-jo tack bra, svarar jag, förutom detta problem med tummen bla bla bla
-jaha då skickar jag en remiss till en handkirurg
-jo så var det foten bla bla
-ok då skickar jag en remiss till en ortoped
-detta födelsemärket gillar jag inte
-nee det bör nog tittas på hos en dermatolog
-och till slut vart det örat
-ah de ser inte bra ut jag skrivet ut nässpray
Detta gick på ca 15 min snacka om att kunna delegera arbete, så nu väntar en vår med väntetid hos diverse läkare. Varför gick jag? :) jo för att jag gillar inte att bli biten :)

Vad gör man ?

Hur man än försöker så blir det fel ? Håller man med är det fel och håller man inte med är det inte heller bra.

Sedan får man skuld för att det skiter sig iaf......... egentligen borde man sluta försöka... och det är bara så att när ett problem är löst för någon så skaffar sig samma någon ett annat problem för det är egentligen inte de problemen som är problemet utan något helt annat som man inte vill ta tag i...

"Bara jag får detta blir jag lycklig, bara detta händer blir jag lycklig" hör man ofta och så av någon mirakulös anledning så inträffar allt detta men människan blev inte lyckligare för det, för är vi inte lyckliga eller tillfreds i oss själva så händer det inte med artificiella ting heller....

.... och klaga bara inte på allt UTAN GÖR NÅGOT ÅT NÅGOT så blir livet lite lite lite mer tillfredsställande....

ok jag säger som det är...

tsunamin var en katastrof och det som följde efteråt var kaos, 11 sep var en katastrof med kaotiska-dagar efteråt... men det är ingen katastrof att pendeltåget inte är i tid mitt i vintern när det är -15 och kallaste och snöigaste vintern vi haft sedan början på 1900-talet..... det är inte katastrof att väskan inte kom fram men du själv gjorde det..... det är inte heller någon katastrof att snöplogen plogar igen din garageinfart precis när du själv har skottat den fri.... det är möjligt lite omak....

Vad för ord skall vi använda när vi redan använder ord som katastrof och kaos för minsta lilla störning i vår tillvaro... vad hände med orden ... rörigt, stökigt, oordning etc... ord som kan förstärkas med gräsligt, hemskt och jätte så får man ytterligare en dimension... men vad skall vi kalla tsunamin om vi kallar ett inställt tåg för katastrof ? de två händelserna går ju inte att jämföra på samma dag... att förlora ett barn är en katastrof men att flyget är inställt eller försenat är det inte.... inte någonstans....

Vi måste var rädda om våra ord och inte missbruka dem för när vi verkligen behöver dem är de utnötta ... spara ord som katastrof och kaos, alltid och aldrig till tillfällen där de verkligen har en mening ett syfte och är nödvändiga..... själv har jag nästan slutat lyssna på människor som skriker katastrof och kaos för minsta lilla störning i tillvaron... tänker då att är detta katastrof för dig vad blir det då när katastrofen verkligen inträffar.......
Vuxna lägger ofta också ord och handlingar på barn istället för att uttrycka att det är jag - den vuxne som tycker det är trist att saker händer.... "titta vad ledset mitt barnbarn är för att han inte fått sina presenter, hela hans dag är förstörd" men för vem är dagen förstörd ? barnet som inte vet om hur många presenter han skall få eller den vuxne som är besviken över att hon/han inte fick se barnbarnets ögon tindra som den hade tänkt sig... barn har inte de värderingarna med sig från början det är vi vuxna som lägger värdering och förväntningar på dem, förväntningar som är våra egna..... barnet är kanske är nöjd med att mormor/farmor är där... och är nöjd sig med att presenterna kommer senare... det är vi vuxna som gör om barnet blir hysterisk för att prylar uteblir.... och det är bara prylar....

Vi glömmer snabbt vad som är viktigt... tsunamin väckte oss men nu har vi somnat om igen och ropar katastrof för ett inställt eller försenat tåg... katastrof var alla de glada och förväntansfulla familjer/människor som åkte ner för att fira jul/nyår och kom hem tilltuffsade och utan alla sina famijemedlemmar och vänner ......... det är en katastrof... att förlora nära och kära.. inte att förlora prylar eller komma sent fram... det är stökigt och rörigt ... inte mer....

regn istället för snö, plusgrader istället för minus allt har sina för- och nackdelar

utomhus droppar och drippar det överallt och pölarna blir till små insjöar och isen under vattnet är lika blankt som en nyputsad spegel... tack för att jag var förnuftig och köpte mina icebug.... jag seglar fram som en drottning över is, snö och annan hal och moddig materia... Göteborg är att känna igen denna dag... regnigt, disigt och grått ...det typiska vintervädret för västkustens bästa... allt det vita har varit som en vacker vintersaga men alla sagor har ett slut och nu är allt tillbaka till normalt.... inomhus väntar jag fortfarande på att någon skall komma och hämta mina soffor som blev "över" när jag köpte en ny soffa.... ingen som vill ha dem varken betala eller få dem bortskänkta... får nog tänka i andra radikala banor... men tar det imorgon... med allt annat jag skjutit upp till i morgon...

.. mydog..

.. är nog inte allergisk mot hundar... var på mässan i en och en halv timme och nös inte och näsan rann inte heller så det är ngt annat ...
lunch måste ju man ha så jag tänkte espresso house vid min endhållplats är ju idealiskt...
caesarsallad med kyckling känns nyttigt men men så blev det en fransk chokladkaka också ... syndigt syndigt... en stor kaffe latte också ....hur många kalorier nah det ignorerade jag helt....
men så kommer det typiska ..... skulle doppa kycklingen i dressingen och vips så hade jag dressing över jeans och bord, så skulle jag försöka spetsa en minitomat på gaffeln och vips så gjorde den en luftloop och hamnade på golvet.... men så är det ofta...jag tar i en sak och plötsligt rasar saker ner runt mig....
lunchen var dock god och gick sedan i sakta mak hem... sakta och säkert tack vare mina icebug.....

snö snö snö........

... i mina icebug traskar jag runt i snö upp till över anklarna och har nog kört fast med bilen minst 3 gånger idag..... längtar till barmark så man kan ta sig fram på olika sätt utan förhinder....

efter att ha fastnat med bilen i ingemansland så bar det iväg till livsmedelsmetropolen Coop.... mat mat mat nee det behöver jag ju inte så mycket av med tanke på mitt kämpande med uniform, korsetter och annat utlovande shaping av min kropp... men dock lite måste man ju stoppa i sig.... sagt och gjort gled fram och tillbaka mellan ingemanslandet och coop och landade mjukt i modden på parkeringen..... smattrade runt på kakelgolvet mellan apelsiner och fryst broccoli.... syndade lite vid lösgodiset ...det blev 80 gram idag... ja ja ja neee skall inte äta sådant...
sedan kom jag på att jag har ju ingen kamera utan endast den i mobilen men korten med den blir lite oskarp i kanterna så jag stegade in på ElGiganten... och där inne hade de mjuka mattor halleluja.... inget glidande eller smattrande där inte.... de hade inte riktigt koll på sina larm, ElGiganten, vid kompaktkamerorna stod några tjejer, och plötsligt gick larmet på TRE !!! kameror samtidigt.... hörselskydd hörselskydd oj vad det tjöt... en elgigant-kille kom fram skulle fixa, han kunde inte fixa, sedan kom en till och tittade !!?? hände inget .. till slut kom en tekniker eller något sådan och fick äntligen slut på eländet....
hittade dock en kamera, lite mera hörselskadad än tidigare, men dock en Canon Ixus blev det... igen!! fast hade nog mer bespetsat mig på en panasonic men what the... skall ju bara ta lite amatörkort på hundar, barn och annat löst... :)
Kom hem ,.. packade upp allt... laddade batteriet till kameran .... men vad f-n det finns inget minneskort i kameran !!!!!?? det brukar ju finnas åtminstone ett litet litet ett så man kan ta iaf en 10 kort till en början... hade kanske varit bra som upplysning också att det inte finns med .... en stor röd etikett som varning obs inget minneskort.... suck suck...
Men ok då, jag kommer ju ut i morgon också på så sätt.... hade tänk mydog .. får se... tvätta hade ju också varit bra....

.....lång dags färd mot natt

.... och det snöar och det är vitt vackert och världen måste röra sig i sakligt mak för att kunna parera materians svängningar pga friktionen eller kanske är det brist på friktion som gör att vi halkar runt i snön ?

Varför framkallar letande sådan ångest? dags för hundpromenad och tänkte kombinera detta med lite mathandling men men var var var hade jag lagt plånboken.... tittade på byrån, bänken i köket och bordet i vardagsrummet men nej nej... paniken lade sig som en våt filt om den inte låg där VAR VAR `?
Men hundarna kan ju inte vänta på att jag funderar och testar olika ställen så det var bara att släppa och gå ut med dammtussarna..... Kom in efter promenaden och lyfte på två tygbitar och vad var det som låg där ? jo plånboken..... varför hade jag inte gjort från början.... bara lyft sluppit nojan .... men slutet gott allt gott....
Har mest hela dagen suttit i den nya soffan fixat med datorerna kors och tvärs.... ny dator med för flytt för filer, e-leg, dokument och annat smått och gott....
Försöker hitta en billig flytt på mina överblivna soffor som nu står olyckliga och upptryckta längs bokhyllorna.... blocket blocket visa nu din förträfflighet... fingers crossed....

... vissa dagar överlever man bara...

... och idag var det en sådan dag, man bara överlever och man släpar sig mellan sakerna som skall göras och man undrar varför de skall göras och spelar det någon roll om 10 år att jag har gjort dem.. nee antagligen inte... och det är ju uppmuntrande...NOT...egentligen ville jag inte gå upp alls idag ... bara blunda vidare och slippa denna förlamande känsla av meningslöshet... meningslösheten sprider sig till alla delar av kroppen.... och kroppen domnar långsamt av och allt går sakta sakta och man spiller ut koppen med te över alla viktiga papperna  och wellpappen fastnar i hissdörren femtielva gånger innan man lyckas baxa in den i återvinningen.... varför gick jag upp och vad skulle hända om jag inte gick upp... förutom hundarna då... tja inte mycket ...
trots denna absolutunderisendag så lyckades jag köpa en soffa och en pall plus montera den och flytta runt alla möblerna och under tiden fullt övertygad att jag är döende....
neee denna dagen går inte till historien den bara läggs till högen med de andra mindre bra dagarna...

..shaping..

.. låter som en snäll handling... inte som fettsugning, teknisk peeling eller hyvling, utan mer som en vänlig utslätning och intryckning av det som har blivit för mycket av men men mina damer (och herrar) det finns en anledning varför damerna slutade ha korsett ... inte var det för att valbenen tog slut  (valben var det som höll en korsett uppe förr i tiden)...det är obekvämt och det gör ont !

Julborden före jul satte sina spår och under julhelgen blev det inte mindre mat heller och bilringarna eller mina "love handles" har utökat sin volym betänkligt och när det var dags att ta på uniformen igen så blev det lite lite trångt att knäppa knapparna. Deprimerande minst sagt.
Var inne på Lindex och kollade rean och så såg dessa shapingunderkläder, något för mig kanske tänkte jag. Såg framför mig en slät fin midja och och rygg. Inhandlade en device (minikorsett)för midjan och en som skulle dra in magen och lite av baken.
Väl hemma provades det och jo ja nog drog det in alltid men, som jag hade en liten misstanke om, så flyttade bilringarna sig till ovanför och nedanför devicen, som om man klämmer en tub på mitten och den som skulle dra i magen skar in i låren och rullade in i midjan och gav den en extra fin bilring precis i midjan. Lysande ! Tänkte att en kombination av dessa kanske funkar... jo det funkade ...om man står upp !!!
Men man är ju lite envis så nästa dag försökte jag iaf, tänkte att så fel kan inte stylisterna ha ! Oj oj så fel de har och så fel har de som gör dessa plågo-shapingplagg !
Efter en halvdag på jobbet skar valbenen in i mina revben och jag gav upp !!! Vilken befrielse !! No more !! Neee bryr mig inte, bilringarna sitter där de sitter och försvinner väl om jag gör något åt dem antar jag.

Det är bara att konstatera att naturen är starkare..... och det är som det är .......

... jag gav upp...

Man kan inte kämpa mot vädermakterna in absurdum. Förra året var det halt, glashalt och ishalt. Jag var dock ståndaktig och gick i mina kängor, allt för att inte se töntig ut eller mer töntig ut än möjligt, och halkade runt. Men allvarligt, hur snyggt är det all halka runt som Bambi när man är 55 och stel som en mast. Inte mycket snyggt alls !
En vän, som hade gjort en snygg volt när hon klev av bussen på väg hem från jobbet och bröt foten förra året, investerade i ett par Icebug. Alltså detta med broddar under skorna kändes väl sådär, lite pensionär över det hela. Fula gummiband som säljs på apoteket att dra över befintliga skor. Nja lockade väl sådär men Icebug kanske kanske....
Jag funderade, tänkte och övervägde och det blev vår och jag var homefree.

November kom och snart insåg jag och antagligen fler med mig att vintern menade allvar i år och tänkte inte släppa oss så lätt.
Icebug www.icebug.se here I come ! surfade in på www.sportamore.se och där fanns de ! i alla modeller och jag bestämde mig för ett par Icebug Speed-L Bugrip, ett par rejäla kängor, väldigt rejäla. 2 dagar senare stoltserade mina fötter med dessa Icebug Speed-L Bugrip och nog såg de rejäla och fotriktiga ut. Jag prövade försiktigt på de hala delarna av promenaden och sedan på blank-is och oj varför har jag inte gjort detta tidigare.
Skit i att se snygg ut ! gå säkert ! ett ny slogan kanske för Sverige i tiden.... :) Den nya istiden !